15.5


Den grundläggande tanken med intersektionalitet är att makt agerar på flera nivåer eller dimensioner samtidigt. Varje person påverkas av flera olika strukturer och alla individer delas in i olika sociala kategorier såsom kön, klass, etnisk bakgrund, religion, ålder, sexuell läggning etc. I allt arbete för ett mer jämställt eller jämlikt samhälle är det viktigt att ta hänsyn till maktens hela struktur. Generellt sett kan man inte säga att en dimension är viktigare än någon annan.
All ojämlikhet bygger på samma grund, först delas världen in i två delar, beroende på social kategori.
Här är några exempel:
Kön: man/kvinna
Klass: rik/fattig
Etnisk bakgrund: svensk/utländsk
Ålder: vuxen/ung
Denna indelning bygger på idén om att människor i grunden är olika varandra och har olika egenskaper som har att göra med deras kön, etnicitet eller ålder mm. Detta skapar stereotypa bilder av människor t ex att män ska vara tuffa och hårda.
I nästa steg görs en värdering av denna indelning där den ena delen blir norm och den andra blir just den andra.
Den som tillhör normen i vissa sammanhang ges högre status: män, rika, svenskar, vuxna och de egenskaper som kopplas ihop med normen till exempel manlighet, svenskhet, ansvarsfullhet mm ges högre värde än de som kopplas ihop med att vara den andra.
Här är några exempel som bygger på stereotyper eller fördomar:
Norm (hög status)
Manlighet: hårdhet, att ta för sig, oberoende
Rik: välutbildad, organiserad, smart
Svensk: laglydig, icke-troende
Den andra (låg status)
Kvinnlighet: mjukhet, omhändertagande, beroende
Fattig: outbildad, kaotisk, dum
Invandrare: kriminell, religiös fundamentalist
Dessa förenklingar och stereotypa bilder kan tyckas harmlösa men lägger ofta grunden för hur vi organiserar samhället och får som konsekvens att de människor och egenskaper som kopplas till normen värderas högre. Denna värdering rättfärdigar ojämlikhet och ger vissa sociala grupper mer makt än andra. Till exempel har män som social grupp mer makt än kvinnor som social grupp.
För en och samma person kan olika kategorier påverka ens sociala status på olika sätt, beroende på situationen.
Ett exempel:
I Sverige har en svensk välutbildad kvinna i vissa sammanhang större social status än en lågutbildad man från Somalia.
I andra sammanhang kan samma kvinna ha lägre status, exempelvis i jämförelse med en svensk välutbildad man.
För att förstå hur makt fungerar räcker det inte med ett enda perspektiv, då detta bara visar en del av verkligheten. I vissa situationer är exempelvis ett genusperspektiv inte tillräckligt för att förklara verkligheten, utan en komplettering med andra perspektiv kan vara nödvändig.
8.2
1904–1918: Nej till allmän rösträtt.
1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.
1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.
1919: Nej till kvinnlig rösträtt.
1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.
1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
1927: Nej till folkskolereform.
1931: Nej till sjukkassan.
1933: Nej till beredskapsarbete.
1934: Nej till a–kassa.
1935: Nej till höjda folkpensioner.
1938: Nej till två veckors semester.
1941: Nej till sänkt rösträttsålder.
1946: Nej till fria skolmåltider.
1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.
1947: Nej till allmänna barnbidrag.
1951: Nej till tre veckors semester.
1953: Nej till fri sjukvård.
1959: Nej till ATP.
1960–talet: Ja till apartheid. Moderaterna tog avstånd från alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska stödet till ANC.
1963: Nej till fyra veckors semester.
1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.
1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.
1974: Nej till fri abort. Den 29 maj 1974 röstade riksdagen ja till fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter kvinnan själv besluta om abort upp till den 18 graviditetsveckan. Moderaterna röstade nej.
1976: Nej till femte semesterveckan.
1983: Nej till löntagarfonderna.
1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella.
1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU. EU–parlamentet röstade för ett erkännande av homosexuellas rättigheter, men de moderata ledamöterna röstade nej.
2003: Ja till Irakkriget. Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade Irakkriget utom just moderaterna.
2004: Ja till sänkt a–kassa och sjukpenning.
2006: Nej till gröna jobb.
2006: Nej till sex timmars arbetsdag.
2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn.
2006: Nej till höjd a- kassa.
2006: Ja till sänkt a-kassa.
2006: Nej till höjd sjukersättning.
2007: Ja till sänkt sjukersättning.
2008: Ja till FRA-lagen
2009: Ja till IPRED-lagen
"De arbetslösa kommer att anstränga sig mer för att få jobb om ersättningen sänks och därmed skapas nya jobb."
Bo Lundgren (m)
"En skamfläck för svensk arbetarrörelse."
Sven-Otto Littorin, partisekreterare (m), om byggnadsarbetarnas kamp för kollektivavtalen i Vaxholmskonflikten
"...en rakryggad fritänkare som är värd vår beundran"
Charlotte Cederschiöld (m) om Silvio Berlusconi
"När jag bodde i Afrika brukade vi skämta om hur man skiljer en apa från en svart? Sträcker man fram en banan tar apan den med foten."
Ulf Björkman (m), kommunfullmäktiges ordförande i Solna och före detta adjutant åt kungen
"Thatcher gjorde mycket för de fattiga i Storbritannien när hon sålde ut de statliga företagen. På det viset kunde alla köpa aktier och då äga någonting."
Kristina Alvendal (m), kommunalpolitiker i Stockholm
"De kan ju bo i plåtskjul och äta bananer."
Dåvarande moderatledaren Gösta Bohman om folk i sydligare länder.
"Jag tror inte på demokratins förmåga att lyckliggöra ett folk, allra minst den sortens demokrati som det här blir fråga om och som sannolikt ganska fort kommer att leda till massvälde."
Högerns tidigare statsminister Hjalmar Hammarskjöld (eller Hungerskiöld som han kallades i folkmun) i riksdagens rösträttsdebatt 1918.
"Historien visar hur massan av egendomslösa alltid har hotat demokratin."
Moderaterna i ett förslag till nytt partiprogram 1977.
"Chile är ingen diktatur, där förs snarast en moderat politik."
Patrik Gyllenhammar (m), kommunalpolitiker från Gotland 1982, om varför moderaterna inte ville skriva under på protesterna inför årsdagen av statskuppen i Chile.
7.2

1.1





31.12
27.12
Turn down the light
Turn down the bed
Go on, turn down these voices
They're inside my head
Lay down with me
Go on, tell me no lies, no lies
Just hold me close
And don't patronize me
26.12





13.10
26.9



8.9
25.8



9.8

08.07

07.07
04.07
02.07
18.06
14.06
11.06


03.06
Hip, under nothing
Propped up by your other one, face 'way from the sun
Just have to keep a dialogue
Teach our bodies: haunt the cause
I was only trying to spell a loss
29.05


28.05

27.05



26.05






